Livet vänds upp och ner.
Tänk att jag mötte några av mina allra finaste vänner då.
Redan för över 8 år sen.
Några för lite mer än 2 år sedan.
Under gymnasiet har mitt liv varit konstigt.
Jag börjar minnas saker igen.
Men drömmarna finns kvar.
De fina drömmarna.
De jobbiga med övertalning om döden.
Det finns drömmar som jag vill drömma.
Sen finns det dem som drar mig tillbaka.
Till ett svart hål.
Kanske är det normalt.
Jag vet inte.
Men jag vet att jag har fina vänner.