29 november 2011

En vårdag i november.

Små fina saker har hänt mig idag. 
Det är jag inte bitter över. 
Plötsligt känns det som att livet kanske fixar sig. 
Det behöver bara lite hjälp på traven. 
Som ett nästan perfekt tal. 
Eller ett besök hos frisören. 
Överflödig och konstig. 
Känns nu den uppmärksamhet som jag tigger till mig. 
Ska sluta med det. 
För jag har nya halsband. 
Med frälsarkransen på. 
Idag hade jag "Jagpärlan" på mig. 
Det gick bra. 
Igår hade jag "Bekymmerlöshetspärlan". 
Flera bekymmer kom i min väg. 
Men jag kastade av mig dem. 
Varför vara bitter åt annans lycka?
Jag ler åt det lilla i mitt liv. 
Som ett oberäknat möte. 
Snart är det jul. 
Är inte helt ensam. 
Tittar i smyg åt ett håll. 
Är inte rädd. 
Kommer aldrig mer vara rädd. 
Kan se varför allting händer. 
Litar på att allt blir bra. 
Ler åt all min insikt. 
Ser vad som är överflödigt. 
Ska börja räkna bort det. 
Rensar tankarna genom att blunda. 
Andas lugnt. 
Tänka på annat. 
Jag är inte lycklig. 
Men snart kommer jag inte vara bitter. 
Och det är allt som räknas.