Med hjälp av träning försvinner smärtan.
Undviker fortfarande viss mat.
Tror dock att jag kan äta lite mer snart.
Så målet är att träna minst 3 gånger i veckan.
Denna vecka lyckas jag med målet.
Jag har även kommit in i ett lugn.
Visst, jag har inte övat på 2 veckor
Men kanske kan jag hitta ett lugn där också.
Jag insåg igår
Mellan Oskarshamn och Norrköping
Att jag har gjort en hel del det senaste året.
Jag har flyttat.
Tagit körkort.
Varit sjuk och sängliggandes.
Kommit in på en kantorsutbildning.
Sjungit på konserter.
Övat.
Njutit av våren.
Bakat en massa.
Stickat sjukt mycket.
Börjat träna regelbundet.
Ja, jag har gjort för mycket.
En vän suckade när hon fick höra om körkortet.
-du ska inte lugna ner dig lite? Du blev ju trots allt sjuk av stress.
Så kanske var det inte så konstigt att jag inte kom in i Oskarshamn.
Igår under dagen såg jag verkligen varför jag stannar.
Jag trivs.
En annan vän sa en gång.
- det är ju bara pga känslor som du stannar.
Ja, det är sant.
Jag tror att man ska vara där man trivs.
Därför stannar jag där.
Jag trivs och vill bli kantor.
Sen om examen tas i Hjo eller Oskarshamn får ödet bestämma.
Men ett år till i hamnen blir det allt.
Jag är i alla fall glad över att det inte är av obesvarat intresse till någon som jag stannar.
För tro mig.
Så intresserad lär jag aldrig bli.
Att jag väljer bort utbildning.
Tack och lov.
Så som så många gånger förr
Säger jag
Nu ska jag utvecklas i lugn och ro.
Det räcker att plugga och träna.
Resten får jag ta senare.