Det smattrar mot rutan.
Det är sent.
Två IKEA-kassar är packade.
Det kommer bli fler.
Har hela dagen vant mig vid tanken.
Tanken att inte återvända.
Det isar till i magen vid tanken.
Samtidigt som det är spännande.
Så nu hamnar alla saker i kassar.
Dem ska hem till Norrköping.
För snart är visan slut.
Det var bra att du aldrig blev kär.
Det hade ju bara slutat i tårar.
Nu har ingen gråtit.
Inga bittra tankar finns nu.
För snart säger vi hej då.
Och jag fick ett Grattis.
Så kanske hade du rätt hela tiden.
Lite klokare än jag.
Men jag kommer sakna dig min vän.
För du gör mig lugn.
Lugn som ingen annan.
Dock lär jag minnas dig.
Frågan är om du kommer minnas mig?
Vi får väl se.
Jag kommer aldrig bli kvar i något jag lämnat för längesen.