De ljusa tonerna blandades runt i utrymmet.
Alla var ärligt glada.
Lyckliga över att umgås.
Följsamt pratades det.
Ingen var sen med en kommentar.
Känslan av gemenskap vilade där.
I en bil.
Vad blind man kan vara.
Det är som att öppna ögonen igen.
Se vad som faktiskt är viktigt.
Glädjen och lyckan.
Synd att girigheten tog över för en månad sedan.
Men kanske är det bra.
Annars hade jag inte sett de jag ser idag.