Gör saker för att slippa tänka.
Springer ifrån mig själv.
Eller kanske ifatt.
Hamnade i en fälla men tog mig loss.
Inte helt oskadd men nästan.
Det sved som bara den.
De där orden som är sanningen.
Men det är nog bra med lov nu.
Så kan jag komma ifatt eller sakta ner.
För att orden ska sjunka in.
Jag måste bli av med ett intresse.
Lämna plats åt mig själv.
För nog kan jag vara mig själv men räcker det?