Du kanske vill höra mig prata.
Gå bredvid mig när jag skrattar.
Lägga en hand på min axel när det är svårt.
Läsa de ord som jag skriver.
Du har läst dem förut.
Orden.
Som just nu förvirrar min hjärna.
Livet är underligt.
Dagen var annorlunda.
En vanlig torsdag.
Fylld med diktat och beröm.
Fylld av vinter och konstiga lampor.
Man måste inte tycka om varje dag.
Ibland måste man ta en paus.
Ta en promenad.
Du är bäst!
Och jag tackar dig för det.