Drömde att jag lyckades vara kylig.
Att du blev obekväm.
Att du ändå gick vid min sida.
Du var hes.
Sa inte så mycket.
Mer bara fanns.
Jag sa ingenting.
Gick min väg och önskade att livet skulle sköta sig självt.
Kanske är det så jag ska göra nu.
Sa några ord högt.
I sömnen.
Tänkte att jag skulle be om ursäkt.
Säga som det är.
Lämna mig ifred.
Du skulle inte skratta.
Men grabbarna skulle göra det.
Inte ta mig på allvar.
Du skulle se på mig och hålla med.
Det sög ju.