Redan när de röda siffrorna visade 05.40 förstod jag.
Dagen skulle inte bli som jag hade tänkt att den skulle bli.
Äpplet hjälpte magen att lugna ner sig.
Värken försvann i samma takt som sömnen infann sig.
Men klockan skulle hinna bli 09.28 innan jag skulle förstå.
Yrvaken känner jag ingenting i magen.
Som om allting varit en dröm.
Hjärnan orkar inte uppfatta vad som händer.
Allt de onda är borta och en lättnad infinner sig.
Att man är trött efter en natts sömn är inte så ovanligt.
Det var efter knäckebrödet som jag förstod.
Tröttheten höll sig även efter frukosten.
Fram till lunch sovs det som om det var normalt.
Värken spred sig ut i hela magen.
Att några timmar kan förstöra en hel dag.
Äter lite och ofta.
Är i princip aldrig hungrig.
Sover när jag är trött.
Tar långa promenader.
Klockan är slagen och nu surfar jag efter nya böcker.
Efter en lösning.
Förstår dock varför värken finns där.
Imorgon kan det vara en bra dag.
För idag var det en hopplös dag.