Väskorna står på golvet.
Väntar på att bli uppackade.
Händerna orkar inte röra innehållet.
Hjärnan orkar inte registrera vart väskorna ligger.
I vilken stad väskorna ligger.
Fötterna går över det kalla golvet.
Dofterna är välbekanta.
Sängen är perfekt.
Sömnen är ändå orolig.
Smärtan försvinner i drömmarna.
Ögonen vill blunda.
Öronen vill inte lyssna.
Tröttheten är påtaglig.
Från en timmes sömnbrist per dag till total vila.
Förståndet hänger inte med.
Men magen har bestämt sig.
Rädslan är stor.
Att inte veta.