Man kan ju kalla Bibeln för en bok om hur man bör leva sitt liv. Men samtidigt ska man tolka själv och känna efter vad som är rätt för en själv som individ. Det finns så många råd och rön om hur man ska äta, sova, träna och leva i allmänhet men hur vet man vad som är bäst för en själv?
Man ska självklart prova sig fram och känna efter. Jag känner efter och provar mig fram men ändå halkar jag snett. Hamnar långt ifrån dit jag strävar och försvinner bort i en konstig dimma. Jag ska vara så duktig hela tiden men jag undrar om det inte har med samhället att göra. Man ska ha höga betyg, ha åsikter om allt och träna. Jag är glad över att jag inte går på gymnasiet eller högstadiet längre men varför kommer detta nu?
Kanske var stress ett faktum för mig redan förra hösten och vintern. Jag byter ut mina stressiga saker och ger mig på nästa sak i lugn och ro, tror jag, det visar sig inte långt senare att jag antagligen har ett högt grundtempo som gör att jag blir stressad vad jag än gör.
Så mina riktlinjer, som kommer från olika håll, som jag testar fungerar inte. Ett konstaterande som verkar vara viktigt för alla andra att förstå eller att få höra. Att jag erkänner mitt misslyckande och min egen stressiga tillvaro ska hjälpa mig att komma vidare till ett mindre stressat liv. Men jag behöver riktlinjer.
I noterna står det hur jag ska spela, den konstnärliga friheten kommer senare. Men i mitt liv finns inga riktlinjer. Ingenting som pekar på hur jag ska leva mitt liv. Men om det fanns bra och hälsosamma riktlinjer som passar alla skulle någon köpa boken och läsa den? Skulle någon våga få det "perfekta" livet där inga misstag finns. Där man inte kan misslyckas och inte behöver tänka själv. Skulle vi som är stressade vara mindre stressade då? Eller skulle vi bara hitta nya saker att stressa upp oss över?
"Har det varit mycket i skolan?" Sen när har en ungvuxen inte mycket i skolan? Och sen när blev man inte lite orolig och kanske aningen stressad av att flytta till en ny stad, börja på en ny skola, träffa nya människor och samtidigt desperat vilja hitta sig själv i ett myller av andras åsikter och fördomar? Kanske lyssnar jag för mycket på andra. Kanske blev jag förblindad av de äldre människorna i mitt liv som tycker och tänker, dem som redan har funnit sig själva och inte tog studenten i våras.
Bibeln är en bok som har riktlinjer, jag följer dem på mitt eget sätt.