Vågar inte erkänna att jag är livrädd att känna efter.
Känna hur saker och ting känns.
Känna efter hur jag trivs.
Därför blundar jag en stund till.
Känner inte efter hur själva livet känns.
Lever på positivt tänkande.
Lever på de stunder som går bra.
Lär mig att inte vara så kritisk mot mig själv.
Vågar inte erkänna att jag är livrädd att förlora dig.
Kan inte tänka mig hur det skulle vara.
Att aldrig mer få höra ditt skratt.
Att aldrig mer skratta bredvid dig, tillsammans med dig.
Att aldrig mer diskutera religion och tro.
Att aldrig mer sitta framför en TV och prata strunt.
Med just dig.
Vågar inte erkänna att jag är livrädd att misslyckas.
Att inte klara av att prestera på topp.
Att visa mina svagheter för allmänheten.
Vågar inte erkänna att det är jobbigt att prata om cancer.
Sjukdomen som ständigt kommer på tal här och var.
Sjukdomen som dödade en del av mig.
Sjukdomen jag så gärna vill skriva om.
Vågar inte erkänna att jag känner mig ensam.