Inga hästar springer där.
Dock har det sprungit hästar där förr.
På travbanan med gropar.
Det finns en stor sten precis bredvid.
Innan jag började färga håret.
Innan jag hade kort hår satt jag på den stenen.
Jag satt där och skrev.
Det spelar ingen roll vad jag skrev.
Jag kunde ju ändå inte stava.
Jag gav upp.
Det blev kallt och löven började falla från träden.
Travbanan som fortfarande är tom var tom även då.
Man beslöt att göra sönder travbanan.
Det grävdes en damm precis bredvid.
Dock inte nära stenen.
Stenen som är som en måne.
Jag bestämde mig för att inte gå ensam ner till travbanan.
När snön kom fodrade jag hästarna.
Bakom stallet finns det harar.
Hararna har utsikt över en öde travbana.
Dem kan även se när tåget åker förbi.
Bortom travbanan.
Travbanan där inga hästar springer.
Travbanan där jag en gång gick och filosoferade.